Engelskt golvkakel – i Sverige

I Sverige har vi en starkt förankrad tradition av att bygga trä, som är aktuell i allra högsta grad än i dag. Anledningen till det heter god tillgång på virke. I alla tider har man byggt hus med material som funnits i närheten. I stora delar av Sverige har det här inneburit timmerhus och tak som lagts med bland annat torv. 

 

Att bygga hus i sten har, med vissa undantag (Gotland till exempel, eller vissa rika familjer i Stockholm), varit ganska ovanligt i Sverige under lång tid. Den är förhållandevis svår att utvinna, tung att frakta och sedan tidskrävande att bearbeta. När man, som i Sverige, haft god tillgång på skog, har det inte alltid varit aktuellt att bygga i sten. 

Samma princip gäller även med golv. Än idag är det trägolv något som väldigt många föredrar framför andra material. Vi har inte samma tradition av golvkakel som man har i exempelvis England. Går du in i valfritt sekelskifteshus i centrala Stockholm eller Göteborg kommer du säkerligen att se fiskbensparkett i trä, eller åtminstone ett trägolv, om det inte har blivit bytt på senare år. Många anser helt enkelt att trägolv är vackrast, trots det underhåll det innebär med bland annat golvslipningar, lackning och vaxning. Många tycker till och med om att utföra en golvslipning, eftersom golvet i princip ser nytt ut efteråt. 

Fabriker anlades i Stockholm

Förr i tiden var kakeltillverkning, för annat än kakelugnar, ett fenomen som knappt existerade i Sverige. Under 1800-talets andra hälft såg befolkningsutvecklingen ut i Sverige ungefär som den gjorde i många andra delar av Europa – den växte explosionsartat och storstäderna led av en hård växtvärk. Det här ledde till att man, framförallt i Stockholm, anlade flertalet kakelfabriker som skulle tillverka ugnar att värma de många nya bostäderna. 

Till exempel fanns O.H Åkerlinds på Kungsholmen i centrala Stockholm och en annan fabrik på Södermalm. Dessa verkade från mitten av 1800-talet innan de la ner i slutet av seklet, eller i början av 1900-talet. 

Under den här tiden hade kakel på golv och väggar blivit allt vanligare (kanske på grund av att många i Stockholm fick upp ögonen för materialet), och det blev också mer använt för att bygga hus med. Inte bara bostäder, utan också offentliga byggnader som sjukhus och skolor. 

Det var också ungefär kring den här perioden som svenskarna fick upp ögonen för engelskt kakel. Det ska dock tilläggas att spridningen inte var alltför stor. Gamla reportage går att läsa, till exempel om villa Täcka Udden i Stockholm, där den så kallade Mintonstenen tas upp. 

Engelskt kakel i dagens Sverige

Det är först under senare år som engelskt golvkakel skulle få en större spridning i landet. Mellan 1960 och 1970 rev man ungefär 11 000 lägenheter i Stockholm och 7 000 lägenheter i Göteborg, alla byggda före 1901. Hur många av dessa som hade engelskt golvkakel är svårt att svara på. Klart är att det är i dess trapphus man ser dem idag och i andra miljöer där man ”passerar” som förskönas. 

Tre fördelar med kakelgolv

  • Lätt att underhålla, kräver ingen regelbunden golvslipning till exempel (vissa kan dock se detta som en nackdel, då de tycker om den fräscha känsla som en golvslipning medför). 

  • Estetiskt när det läggs på rätt sätt.

  • Brandsäkert. 
7 aug 2018

Scandic Victoria Tower